K27 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering
Finansiell riskhantering
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.
Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras, vars främsta uppgifter är att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den ordinarie affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt även hantering av finansiella risker inom koncernen.
Group Treasury har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutatransaktioner och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering på huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.
Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Sandvik Mining and Rock Solutions bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.
Group Treasury hanterar även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs i not K21.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.
Valutarisk – Transaktionsexponering
Risk
Transaktionsexponering definieras som risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden av finansiella instrument kan fluktuera på grund av förändringar i valutakurser.
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor värderat till genomsnittskurs, uppgick 2024 till 14 919 miljoner kronor (15 242). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
Exponering
Nettoflöden i utländsk valuta
Kommentar
Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.
För att begränsa valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.
Nettoflödet av all försäljning och inköp i icke funktionell valuta ska säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 2 342 miljoner kronor (1 786). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 2 månader (2). Orealiserade resultat från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet –26 miljoner kronor (–67). Av dessa avser –29 miljoner kronor i kontrakt som förfaller under 2025 och 2 miljoner kronor i kontrakt som förfaller under 2026 eller senare.
Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –2 066 miljoner kronor (–2 331) förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.
AUD |
CAD |
CHF |
CNY |
EUR |
USD |
ZAR |
Övrigt |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–277 |
–168 |
–4 |
–107 |
–546 |
–752 |
–84 |
–129 |
–2 066 |
Valutarisk – Omräkningsexponering
Risk
Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor. Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 110 735 miljoner kronor (113 876).
Exponering
Koncernens externa upplåning per valuta
Nettotillgångar i utländsk valuta
Kommentar
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat. Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Under 2023 började Sandvik säkra nettoinvesteringar i utländsk valuta. Vid årsskiftet säkrades nettotillgångar i USD uppgående till 1 540 miljoner USD. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av diagrammet.
Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –4 690 miljoner kronor (–4 927). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.
AUD |
CHF |
CNY |
EUR |
GBP |
INR |
USD |
Övrigt |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–450 |
–31 |
–260 |
–1 834 |
–259 |
–168 |
–914 |
–775 |
–4 690 |
Ränterisk
Risk
Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.
Ränterisken uppstår på två sätt:
- Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
- Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Exponering
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året räntekostnaden det året påverkas med –157 miljoner kronor (–182). En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet och för vilka säkringsredovisning tillämpas visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 0 miljoner kronor (0) och räntekostnaderna i räntenettot skulle påverkas med –69 miljoner kronor (–67) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet
Inklusive effekter av räntederivat |
Effektiv ränta, % |
Räntebindningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
|---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
3,0 |
26 |
27 772 |
Certifikat |
2,8 |
1 |
832 |
Övriga lån från banker |
3,6 |
4 |
8 040 |
Totala lån |
3,2 |
20 |
36 644 |
Räntepåverkan av valutaderivat |
1,8 |
|
|
Totalt inkl. valutaderivat |
5,0 |
|
|
Kommentar
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj inom ett intervall på 6 – 36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 20 månader (23) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteeffekt i valutaderivaten på 1,8 procentenheter mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad inklusive övriga lån och effekter av olika derivat var 5,0 procent (4,8).
Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. I den utsträckning som verkligt värdesäkringar är effektiva justeras värdet på de säkrade posterna och effekter på resultaträkningen reduceras. När kassaflödessäkringar är effektiva förs effekten från årets resultat till övrigt totalresultat.
Koncernen har ränteswapavtal till ett nominellt värde på 1 000 miljoner Euro för vilka man tillämpar verkligt värde säkring samt ränteswapavtal på 0 miljoner kronor för vilka man tillämpar kassaflödessäkring. Säkringsrelationerna för dessa är 100 procent effektiva.
Information om alla räntederivat återfinns i slutet av denna not.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån, dessa framgår då av not K26.
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar) vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Likviditets– och refinansieringsrisk
Risk
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Exponering
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
Nominella belopp
|
Valuta |
Redovisad skuld, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid, år |
|---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
27 772 |
3,3 |
Certifikat |
EUR, SEK |
832 |
0,1 |
Övriga lån |
Övrigt |
8 040 |
5,8 |
Totalt upplåning |
|
36 644 |
3,7 |
Kommentar
Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv bestående av outnyttjade garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel minst motsvara 10 procent av koncernens förväntade årsomsättning. Likviditetsreserven ska också vara större än summan av de lån som förfaller till betalning under de kommande 12 månaderna. Koncernens likviditetsreserv uppgick vid årsskiftet till 14 763 miljoner kronor. Lån som förfaller till betalning under året 2025 är 4 974 miljoner kronor (11 311).
Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 11 000 miljoner kronor som förfaller år 2029.
Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. Enligt finanspolicyn så ska skuldportföljens vägda snittlöptid uppgå till minst 3 år. Den vägda snittlöptiden uppgick vid årsskiftet 2024 till 3,7 år. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering se home.sandvik.
Kreditrisk
Risk
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
- Finansiell kreditrisk
- Kreditrisk i kundfordringar
- Kreditrisk i kundfinansiering
Exponering
|
2023 |
2024 |
|---|---|---|
Ingående balans 1 januari |
–1 107 |
–971 |
Avsättningar som gjorts under året |
–761 |
–287 |
Avsättningar som tagits i anspråk under året |
701 |
164 |
Outnyttjade avsättningar som återförts under året |
78 |
208 |
Förvärv av rörelse |
68 |
–50 |
Årets omräkningsdifferenser |
49 |
–40 |
Utgående balans 31 december |
–971 |
–975 |
Kommentar
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner så kallat ISDA-avtal.
Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 4 740 miljoner kronor (5 030).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvikbolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är normalt utspridd över ett stort antal kunder inom olika segment i respektive affärsområden. Sandviks totala kundförluster definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar uppgick till –71 miljoner kronor (–100) vilket motsvarar 0,1 procent av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 20 665 miljoner kronor (19 300). Dessa var nedskrivna med totalt –828 miljoner kronor (–804). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not K18.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter hänförliga till finansiell lease var vid årsskiftet 6 332 miljoner kronor (6 602) varav –147 miljoner kronor (–154) var reserverat för osäkra fordringar.
Utöver traditionell finansiering av utrustning erbjuder Sandvik även operationell leasing samt korttidsuthyrning av maskiner. Balans-värdet av operationell leasing uppgick vid årsskiftet till 877 miljoner kronor (696) samt korttidsuthyrd utrustning till 833 miljoner kronor (670).
Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen
|
2023 |
2024 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Finansiella tillgångar |
|
|
||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
2 074 |
555 |
||||
El derivat och övriga derivat |
36 |
– |
||||
Totalt1) |
2 110 |
555 |
||||
Finansiella skulder |
|
|
||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
1 464 |
1 747 |
||||
Ränteswapar |
413 |
246 |
||||
Elderivat och övriga derivat |
11 |
– |
||||
Totalt2) |
1 888 |
1 993 |
||||
|
||||||
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 555 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –1 993 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 342 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle minska totalt redovisat värde med 263 miljoner kronor (373). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering då det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.
|
Verkligt värde via övrigt totalresultat |
Verkligt värde via resultaträkning |
Upplupet anskaffningsvärde |
Säkringsredovisning |
Totalt redovisat värde |
|||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Balansposter |
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
||||||||||||||||
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
Finansiella placeringar |
569 |
120 |
321 |
380 |
– |
– |
– |
– |
890 |
500 |
||||||||||||||||
Kundfordringar1) |
– |
– |
– |
– |
18 477 |
19 836 |
– |
– |
18 477 |
19 836 |
||||||||||||||||
Övriga fordringar2) |
– |
– |
– |
– |
6 668 |
6 971 |
– |
– |
6 668 |
6 971 |
||||||||||||||||
Derivat3) |
– |
– |
660 |
555 |
– |
– |
1 449 |
– |
2 110 |
555 |
||||||||||||||||
Likvida medel |
– |
– |
– |
– |
4 363 |
4 528 |
– |
– |
4 363 |
4 528 |
||||||||||||||||
Summa finansiella tillgångar |
569 |
120 |
981 |
935 |
29 508 |
31 334 |
1 449 |
– |
32 507 |
32 389 |
||||||||||||||||
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
Låneskulder |
– |
– |
227 |
377 |
39 578 |
36 6444) |
– |
– |
39 806 |
37 021 |
||||||||||||||||
Derivat5) |
– |
– |
1 475 |
494 |
– |
– |
413 |
1 4996) |
1 888 |
1 993 |
||||||||||||||||
Leverantörsskulder1) |
– |
– |
– |
– |
9 488 |
10 077 |
– |
– |
9 488 |
10 077 |
||||||||||||||||
Skulder till intresseföretag |
– |
– |
– |
– |
1 |
2 |
– |
– |
1 |
2 |
||||||||||||||||
Övriga skulder7) |
– |
– |
232 |
1468) |
6 157 |
6 515 |
– |
– |
6 389 |
6 661 |
||||||||||||||||
Summa finansiella skulder |
– |
– |
1 935 |
1 017 |
55 225 |
53 239 |
413 |
1 499 |
57 572 |
55 755 |
||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
Nettoresultat per värderingskategori
|
2023 |
2024 |
|---|---|---|
Verkligt värde via resultaträkning |
–299 |
–1 872 |
Upplupet anskaffningsvärde |
–3 272 |
–2 426 |
Säkringsredovisning |
835 |
–1 288 |
|
|
2023 |
2024 |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
||
Banklån |
EUR, Övrigt |
–157 |
–183 |
–300 |
–1 809 |
–567 |
–139 |
–1 250 |
–7 838 |
||
Certifikat |
EUR, SEK |
–7 213 |
– |
– |
– |
–834 |
– |
– |
– |
||
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
–3 850 |
–886 |
–22 029 |
–8 731 |
–3 229 |
–1 310 |
–24 115 |
–2 723 |
||
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
- Valutaderivat |
|
–616 |
8 |
0 |
– |
1 245 |
–48 |
–4 |
– |
||
varav utflöde |
|
–2 069 |
–4 |
–1 |
– |
–411 |
–139 |
–4 |
– |
||
varav inflöde |
|
1 453 |
12 |
1 |
– |
1 656 |
91 |
0 |
– |
||
- Räntederivat |
|
–119 |
–467 |
–581 |
– |
–18 |
–119 |
–265 |
– |
||
- Råvaru- och elderivat |
|
1 |
10 |
19 |
– |
– |
– |
– |
– |
||
Leasing |
|
–657 |
–649 |
–3 220 |
–1 658 |
–768 |
–756 |
–3 643 |
–1 801 |
||
Leverantörsskulder1) |
|
–9 488 |
– |
– |
– |
–10 077 |
– |
– |
– |
||
Totalt |
|
–22 099 |
–2 167 |
–26 111 |
–12 198 |
–14 248 |
–2 372 |
–29 277 |
–12 362 |
||
|
|||||||||||
|
Kv1 2025 |
Kv2 2025 |
Kv3 2025 |
Kv4 2025 |
Kv1 2026 |
Kv2 2026 |
Kv3 2026 |
Kv4 2026 |
2027 eller senare |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Valutaderivat |
–35 |
–9 |
0 |
–1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
Totalt |
–35 |
–9 |
0 |
–1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Kassaflödessäkring |
Verkligt värdesäkring |
Totalt |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
2023 |
2024 |
Redovisat värde (inkluderat i övriga skulder) |
– |
– |
–413 |
–246 |
–413 |
–246 |
Nominellt belopp |
500 |
– |
11 050 |
11 478 |
11 550 |
11 478 |
Förändring i verkligt värde från 1 januari |
–5 |
– |
473 |
167 |
468 |
167 |
Leverantörsfinansiering
Sedan 2013 deltar Sandvik i fortsatt pågående program karaktäriserade av finansinstitutioner som erbjuder sig att betala utestående skuldbelopp till leverantörer, för att Sandvikbolaget enligt kontrakterade villkor ska återbetala den utestående skulden till finansinstitutionen samtidigt som leverantören får betalt eller senare. Programmen är utformade i syfte att ge Sandvik utökade betalningsvillkor och leverantörerna kortare betalningsvillkor än vad som angetts på ursprungsfakturan, om leverantörerna väljer att diskontera fakturorna med finansinstitutet. I det största programmet har finansinstitutet ifråga god finansiell ställning och likviditetsrisken bedöms som mycket låg. I övriga program exponeras inga betydande belopp.
Leverantörsfinansieringsprogrammen upptas i balansräkningen som del av leverantörsskulderna. Inga garantier till säkerhet för programmen har utfärdats till förmån för finansinstituten som levererar finanslösningen, inte heller är några tillgångar pantsatta.
Skulder under leverantörsfinansiering |
90 – 170 dagar efter fakturadatum |
||
|---|---|---|---|
Normala betalningsvillkor utanför program |
30 – 60 dagar efter fakturadatum |
||
Utestående belopp i program per 2024-12-31 |
1 471 MSEK |
||
Omsatt under 20241) |
3 576 MSEK |
||
|
|||
§ Redovisningsprinciper
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde plus eller minus, i de fall tillgången eller skulden inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader såsom avgifter, premier och rabatter direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen kostnadsförs direkt i resultaträkningen.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna att erhålla kassaflöden har löpt ut, eller har överförts och koncernen i stort sett har överfört alla risker och förmåner. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar exklusive derivat består av eget kapital och skuldinstrument. Koncernen klassificerar finansiella tillgångar och redovisar därefter antingen till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde.
Egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde, och redovisning av vinster eller förluster i resultaträkningen. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat.
För skuldinstrument, som inkluderar kundfordringar, beror klassificeringen på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Upplupet anskaffningsvärde: Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultaträkningen.
Verkligt värde via resultaträkning: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden. I enlighet med upplysningskraven i IFRS 13 visas nedan hur tillgångar och skulder har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Nästan alla Sandviks finansiella instrument, värderade till verkligt värde, värderas enligt nivå 2, några mindre skulder enligt nivå 3.
Beräkning av verkligt värde
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Säkringsredovisning
Tillämpas i enlighet med IFRS 9 för att minska volatiliteten i det redovisade resultatet. För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs det att det finns en tydlig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade positionen. Det förväntas att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkringar redovisas i enlighet med nedan, under kassaflödessäkringar samt verkligt värdesäkringar.
Kassaflödessäkringar
Tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning i säkringstransaktionen, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. När den säkrade posten påverkar resultaträkningen återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till resultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen på samma rad som den säkrade posten.
Verkligt värde säkringar
Verkligt värdesäkring är säkring av risken för förändringar i verkligt värde på en finansiell tillgång eller finansiell skuld. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändringen i årets resultat. Orealiserad vinst/förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet. Räntor, såväl orealiserade som realiserade, redovisas i resultatet för både säkring och säkrad post.
Sandvik tillämpar säkring av verkliga värden för säkring av värdet på fastförräntad upplåning som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till upplupet anskaffningsvärde. De derivatinstrument som används är ränteswapar. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Förväntade kreditförluster
Sandvik värderar sina kundfordringar, kontraktstillgångar och finansiella leasingfordringar på kollektiv basis för respektive kategori. Varje bolag grupperar dessa fordringar i lämpliga riskkategorier i enlighet med koncernens policy.
Avsättningar för förväntade kundförluster görs i enlighet med den förenklade modellen som omfattar kontraktens hela livslängd. Bolagen uppskattar risken för kreditförluster för hela kreditportföljen med hjälp av en avsättningsmatris med fasta procentsatser för respektive tidsintervall. Bolagen värderar kreditrisken med tillgänglig information om historiska kredithändelser, nuvarande omständigheter och prognoser om framtida utveckling.
Klassificering av kreditrisker sker med hjälp av information från kreditupplysningsföretag, kundens konstaterade betalningsmönster och annan tillgänglig kreditpåverkande information, till exempel förlorade avtal, förändringar i ledningsfunktioner och annan företagsspecifik information.
Dessutom görs en makroekonomisk bedömning av de framtida branschmässiga och landsspecifika utsikterna för koncernens kunder. Förändringar hänförliga till förväntade kreditförluster för kundfordringar redovisas inom försäljningskostnader.
Bortskrivning
Sandviks principer för bortskrivning av fordringar bygger på flera rekvisit, såsom avskrivningsbevis, insolvens eller resultatlösa krav- och indrivningsåtgärder. Bedömningen görs om ett eller flera av dessa rekvisit är uppfyllda innan bortskrivning sker.
Säkring av betalning
Koncernen tillämpar selektivt olika former av instrument för säkring av betalning, såsom remburser, återtagandeförbehåll eller kreditförsäkring.