K28 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.

Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgifter att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.

Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt hantering av finansiella risker inom koncernen.

Group Treasury ger stöd till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutaaffärer och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.

Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Sandvik Mining and Rock Technology bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.

Slutligen hanterar Group Treasury även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.

Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.

Valutarisk – Transaktionsexponering

Risk

Transaktionsexponering uppstår när försäljning och inköp sker i två olika valutor vilket påverkar årets resultat.

Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2020 till 16 189 miljoner kronor (20 266). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.

Exponering
Nettoflöden i utländsk valuta

Exponering – Nettoflöden i utländsk valuta, MSEK (stapeldiagram)

Kommentar

Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.

För att motverka valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.

Viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 1 754 miljoner kronor (2 136). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 3 månader (3). Orealiserade vinster från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 184 miljoner kronor (18). Av dessa avser 135 miljoner kronor vinster i kontrakt som förfaller under 2021 och 49 miljoner kronor vinster i kontrakt som förfaller under 2022 eller senare.

Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –1 239 miljoner kronor (–1 360), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.

Känslighetsanalys per valuta

AUD

CAD

CHF

CNY

EUR

USD

ZAR

Övrigt

Totalt

–164

–64

–36

–129

–123

–433

–53

–237

–1 239

Valutarisk – Omräkningsexponering

Risk

Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor.

Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 54 187 miljoner kronor (58 021).

Exponering
Koncernens externa upplåning per valuta

Exponering – Koncernens externa upplåning per valuta (stapeldiagram)

Nettotillgångar i utländsk valuta

Nettotillgångar i utländsk valuta (stapeldiagram)

Kommentar

För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat för att minimera omräkningsrisken.

Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av andra diagrammet.

Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –2 712 miljoner kronor (–2 904). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.

Känslighetsanalys per valuta

AUD

CHF

CNY

EUR

GBP

INR

USD

Övrigt

Totalt

–131

–143

–151

–890

–164

–157

–552

–524

–2 712

Ränterisk

Risk

Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.

Ränterisken uppstår på två sätt:

  • Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
  • Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.

Exponering

Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntekostnaden det året påverkas med –29 miljoner kronor (–36).

En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att eget kapital skulle förändras med 34 miljoner kronor (50) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.

Räntesatser och räntebindningstider på utestående lån

Inklusive effekter av räntederivat

Effektiv ränta, %

Räntebindningstid, mån

Redovisad skuld, MSEK

Obligationslån, svenskt MTN

3,3

11

3 650

Obligationslån, europeiskt MTN

3,6

58

11 044

Certifikat

Övriga lån från banker

5,4

4

228

Totala lån

3,6

46

14 923

 

 

 

 

Räntepåverkan av valutaderivat

1,1

 

 

Totalt inkl. valutaderivat

4,7

 

 

Kommentar

Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 60 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 46 månader (49) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.

Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteffekt i valutaderivaten på 1,1 procent mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 4,7 procent (4,4).

Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på eget kapital då koncernen har ränteswapavtal, som är 100 procent effektiva, till ett nominellt värde av 1 500 miljoner kronor, för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot eget kapital istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal samt information om deras löptider återfinns i slutet av denna not.

Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De områden där detta har gjorts framgår av not K27.

I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.

Likviditets– och refinansieringsrisk

Risk

Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.

Exponering

Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
Nominella belopp

Exponering – Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar (stapeldiagram)
Upplåning, samt återstående kredittider

 

Valuta

Redovisad skuld, MSEK

Genomsnittlig återstående kredittid, år

Obligationslån, svenskt MTN

SEK

3 650

1,0

Obligationslån, europeiskt MTN

EUR

11 044

5,5

Certifikat

EUR, SEK

Övriga lån

EUR, SEK

228

0,4

Totalt upplåning

 

14 923

4,3

Kommentar

Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 68 040 miljoner kronor och den långfristiga finansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade långfristiga kreditfaciliteter 96 540 miljoner kronor. Den kortfristiga likviditetsreserven, som består av garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel, uppgick till 28 667 miljoner kronor. Reserven ska minst motsvara de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna samt två veckors beräknade operativa kostnader på 5 518 miljoner kronor.

Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 9 000 miljoner kronor som förfaller år 2023. Kreditfaciliteten var vid årsskiftet outnyttjad.

Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 76 procent vid årsskiftet 2020 jämfört med 87 procent året innan. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.

Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget A– för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se home.sandvik.

Kreditrisk

Risk

Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.

Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:

  • Finansiell kreditrisk
  • Kreditrisk i kundfordringar
  • Kreditrisk i kundfinansiering

Exponering

Total kreditrisk

2019

2020

1)

Exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

Kundfordringar1)

14 878

12 369

Likvida medel

16 987

23 752

Orealiserade nettovinster på derivat

409

417

Övriga fordringar

433

622

Utestående krediter

3 527

3 611

Totalt

36 235

40 771

Kommentar

Sandvik har ingått avtal med de viktigaste bankerna för företaget, om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal.

Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 24 169 miljoner kronor (17 396).

I den fortlöpande försäljningen är Sandvikbolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom affärsområdena, och trots utmanande förutsättningar på flera av Sandviks marknadssegment var de konsoliderade kreditförlusterna begränsade. I syfte att hantera ökad kreditrisk skärptes under året fokus på området och ytterligare kreditkontrollverktyg introducerades. Sandviks totala kundförluster, definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar, uppgick till –150 miljoner kronor (–24), vilket motsvarar 0,2 procent av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 13 016 miljoner kronor (15 535). Dessa var nedskrivna med totalt –647 miljoner kronor (–657). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not K19.

Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter hänförliga till finansiell lease var vid årsskiftet 3 725 miljoner kronor (3 615), varav –114 miljoner kronor (–88) var reserverat för osäkra fordringar.

Utöver traditionell finansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 202 miljoner kronor (447).

Råvaruprisrisk

Risk

Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel och el. Prisriskerna i dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. En förändring av elpriset med 0,1 kronor per kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 80 miljoner kronor (85) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2020.

Exponering

I samband med att Sandvik Materials Technology tecknar en kundorder som innehåller fast pris på nickel, molybden eller koppar, säkras priserna på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt. Detta innebär att Sandviks rörelseresultat inte påverkas av förändringar i råvarupriset avseende nämnda ordrar till fast pris.

För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpar koncernen en säkringsstrategi. Lagervärderingen påverkas inte av säkringen. Förändringar i metallpriset påverkar resultatet främst som en följd av den ledtid det tar mellan inköp av råvara och försäljning av produkt. Effekten kan estimeras genom att se förändringen i metallpriser inom de regler som gäller för värderingen av lagret. Nettoeffekten redovisas i avsnittet “Utvecklingen inom affärsområdena”.

För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige och Finland säkras elpriset löpande genom derivat. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 800 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 22 månaders (18) förväntad förbrukning.

Kommentar

Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 14 300 ton.

Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 643 ton (2 184). Marknadsvärdet på ingångna derivat var 10 miljoner kronor (–33).

Volymen av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 1 405 GWh (1 239). Marknadsvärdet av dessa derivatkontrakt var –11 miljoner kronor (14).

För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokas till säkringsreserven, se slutet av denna not.

Pensionsåtaganden

Risk

Sandvik har omfattande pensionsåtaganden för sina anställda i de länder där bolaget verkar. Pensionslösningar och krav på fonderingsnivåer varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De största fonderade pensionsplanerna finns i USA, Storbritannien, Finland, Sverige, Tyskland och Kanada. Tre huvudsakliga risker är kopplade till Sandviks pensionsåtaganden; ränterörelser, volatilitet i finansiella marknader och förändringar i livslängdsantaganden.

Exponering

Den genomsnittliga durationen för koncernens fonderade pensionsåtaganden uppgår till 18,4 år. Löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är i genomsnitt 16,7 år. Andelen räntebärande tillgångar uppgår till 51 procent av portföljen. Med anledning av tillgångsallokeringen samt skillnaden i duration mellan räntebärande tillgångar och pensionsåtagandet är Sandvik exponerat för ränterörelser, både vid diskontering av pensionsskulden samt vid förändrade marknadsvärden i obligationsportföljen. Om den genomsnittliga diskonteringsräntan faller med –50 baspunkter stiger pensionsskulden med 3 218 miljoner kronor.

25 procent av pensionsportföljen är placerad i aktier. En 20 procent rörelse i aktieportföljen motsvarar en förändring i marknadsvärde om 1 180 miljoner kronor. Om livslängdsantagandena ökar med ett år växer pensionsskulden med cirka 3,3 procent, vilket motsvarar 1 393 miljoner kronor. Den beräknade totala förlustpotentialen under ett år (pensionsrisk), baserad på stresstester, är 4 325 miljoner kronor.

Utveckling av pensionsskuld och tillgångar

Utveckling av pensionsskuld och tillgångar (stapeldiagram)

Kommentar

Under 2020 uppgick pensionstillgångarna till 24 827 miljoner kronor (24 788) och motsvarande pensionsåtagande till 31 320 miljoner kronor (29 899). Detta motsvarar en konsolideringsnivå om 79 procent (83). Avkastningen på pensionsportföljen var 10,8 procent under året (14,0). Utöver fonderade pensionsåtaganden har Sandvik ofonderade åtaganden om 1 733 miljoner kronor (1 946).

Pensionsplanerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB ansvarar för att implementera policy och direktiv, godkänna nya planer eller större förändringar och stängning av existerande planer. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs ytterligare i not K22.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen

 

2019

2020

1)

Ingår i övriga fordringar.

2)

Ingår i övriga skulder.

Finansiella tillgångar

 

Derivat

 

 

Valutaterminer

365

380

Råvaru- och elderivat

44

38

Totalt1)

409

418

 

 

 

Finansiella skulder

 

Derivat

 

 

Valutaterminer

288

279

Ränteswapar

181

153

Råvaru- och elderivat

63

40

Totalt2)

532

472

Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 417 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –472 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 177 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.

En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle öka totalt redovisat värde med 2 075 miljoner kronor (2 276). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering med avseende på att det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

 

Verkligt värde via resultaträkning

Upplupet anskaffningsvärde

Säkringsredovisning

Totalt redovisat värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansposter

2019

2020

2019

2020

2019

2020

2019

2020

1)

Exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

2)

Är en del av koncernens övriga fordringar och upplupna intäkter från kontraktstillgångar, finansiell leasingkontrakt och kundfinansiering redovisade i balansräkningen.

3)

Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.

4)

Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.

5)

Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.

6)

Är en del av koncernens övriga skulder och upplupna kostnader från leasingkontrakt redovisade i balansräkningen.

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella placeringar

82

81

82

81

Kundfordringar1)

14 878

12 369

14 878

12 369

Övriga fordringar2)

3 413

3 802

3 413

3 802

Derivat3)

409

417

0

0

409

418

Likvida medel

16 987

23 752

16 987

23 752

Summa finansiella tillgångar

491

498

35 279

39 923

0

0

35 770

40 421

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Låneskulder4)

17 453

14 923

17 453

14 923

Derivat5)

401

369

131

103

532

472

Leverantörsskulder1)

7 598

6 974

7 598

6 974

Skulder till intresseföretag

1

1

1

1

Övriga skulder6)

3 732

3 308

3 732

3 308

Summa finansiella skulder

401

369

28 784

25 205

131

103

29 316

25 677

Nettoresultat per värderingskategori

Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 25 677 miljoner kronor (29 316).

 

2019

2020

Verkligt värde via resultaträkning

–608

432

Upplupet anskaffningsvärde

–585

–1 321

Säkringsredovisning

20

21

Koncernens förfallostruktur avseende odiskonterade kassaflöden för finansiella skulder och derivat, nominella belopp

 

 

2019

2020

 

 

<6 mån

6–12 mån

1–5 år

>5 år

<6 mån

6–12 mån

1–5 år

>5 år

1)

Diskonterade värde baserd på IFRS 16.

2)

Exklusive tillgångar som innehavs för försäljning.

Banklån

EUR, Övrigt

–156

–99

–89

–109

–100

–22

Certifikat

SEK

Medium Term Notes

SEK

–2 071

–37

–3 784

–2 038

–675

–1 065

European Medium Term Notes

EUR

–279

–135

–4 756

–9 282

–971

–130

–5 247

–7 164

Private placements

USD

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– valutaderivat

 

90

–2

–15

–21

116

6

8

–8

varav utflöde

 

–204

–11

–24

–21

–157

–27

–18

–8

varav inflöde

 

294

9

9

273

33

26

– räntederivat

 

–41

–2

–154

–42

–20

–95

– råvaru- och elderivat

 

–17

5

–8

13

–2

–12

Leasing1)

 

–374

–418

–1 873

–575

–373

–423

–1 473

–696

Leverantörsskulder2)

 

–7 598

–6 974

Summa

 

–10 446

–688

–10 679

–9 878

–10 378

–1 344

–7 906

–7 868

Tidpunkt då säkrade kassaflöden i säkringsreserven beräknas inträffa och påverka årets resultat

 

Kv1 2021

Kv2 2021

Kv3 2021

Kv4 2021

Kv1 2022

Kv2 2022

Kv3 2022

Kv4 2022

2023 eller senare

Räntederivat

–8

–61

Totalt

–8

–61

Finansiella instrument – ränteswapar (kassaflödessäkringar)

 

2019

2020

Redovisat värde (inkluderat i övriga skulder)

–131

–103

Fiktivt belopp

1 500

1 500

Förändring i verkligt värde på utestående säkrade instrument från 1 januari

31

28

Redovisningsprinciper

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde plus eller minus, i de fall tillgången eller skulden inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen (FVPL), transaktionskostnader såsom avgifter, premier och rabatter direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen kostnadförs direkt i resultaträkningen.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna att erhåller kassaflöden har löpt ut, eller har överförts och koncernen har i stort sett överfört alla risker och förmåner. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar exklusive derivat

Finansiella tillgångar exklusive derivat består av egetkapital och skuldinstrument. Koncernen klassificerar finansiella tillgångar och redovisar därefter antingen till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde.

Egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde, och redovisning av vinster eller förluster i resultaträkningen. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat.

För skuldinstrument, som består av kortfristiga fordringar, beror klassificeringen på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Upplupet anskaffningsvärde: Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultaträkningen. Verkligt värde via resultaträkning: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden. I enlighet med upplysningskraven i IFRS 13 visas nedan hur tillgångar och skulder har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:

Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Sandviks samtliga finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, värderas enligt nivå 2.

Beräkning av verkligt värde

För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.

För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IAS 39 och för att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs det att det finns en tydlig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det förväntas att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkringar redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar.

Kassaflödessäkringar

Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. När den säkrade posten påverkar resultaträkningen återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till resultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen på samma rad som den säkrade posten.