Väsentliga redovisningsprinciper samt viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

De finansiella rapporterna omfattar sidorna 38–121 samt 135-136 i den (PDF:) tryckta årsredovisningen. Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 1 mars 2020. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar fastställs på årsstämman den 28 april 2020.

Beräkningsgrunder

Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Företagsledningens bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte har tagits i beaktande när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande. De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens samtliga företag i deras redovisning och i intresseföretagens redovisning, vid behov, genom anpassning till koncernens principer.

Ändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2019. Ändringarna har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

• IFRS 16 Leasing. Standarden trädde i kraft 1 januari 2019. Leasingportföljen innehåller närmare 10 000 avtal och omfattar främst operationella leasingavtal för kontors-, produktions- och lagerlokaler, verktyg, fordon och IT-utrustning. Existerande finansiella leasingavtal tidigare redovisade enligt IAS 17 Leasingavtal är omklassificerade i enlighet med IFRS 16 till de belopp de var redovisade till omedelbart innan dagen för tillämpningen av den nya standarden. Sandvik har valt att redovisa övergången till den nya standarden med den förenklade metoden. Lättnadsregeln att inte upprätta ett jämförande år har tillämpats. Storleken på nyttjanderätten har värderats till att motsvara storleken på leasingskulden vid övergångstidpunkten. En marginell låneränta har fastställts per land, kontraktslängd och för nyttjanderättsklasserna byggnader och land respektive övriga tillgångar, såsom maskiner och verktyg, fordon och IT-utrustning. Den implicita räntan har använts i de fall den har kunnat identifierats i kontrakten. Nyttjanderättsperioden har fastställts med tillbakablickande kunskap om hur uppsägnings- och förlängningsklausuler har tillämpats. Nyttjanderättsavtal kortare än 12 månader eller som upphör inom 12 månader från övergångstidpunkten är klassificerade som korttidsavtal och ingår därmed inte i de redovisade skulderna eller nyttjanderätterna. I tillägg har också nyttjanderättsavtal klassificerade som lågvärdeavtal exkluderats från att ingå i de redovisade skulderna eller nyttjanderätterna. Sandviks uthyrningsverksamhet är av begränsad omfattning och förutses inte ha någon materiell påverkan på de finansiella räkningarna, annat än i form av nya upplysningskrav. Effekten av övergången till IFRS 16 per 1 januari 2019 på koncernens finansiella rapporter är sammanfattad enligt nedan.

Sandvik har identifierat många avtal, främst rörande fastigheter, som öppna, utan definierat slutdatum. Lokala lagar och regler ger hyrestagaren i många länder besittningsskydd när dylika avtal har ingåtts. Det medför att Sandvik som hyrestagare själv måste fastställa vilken kontraktslängd som kan anses vara rimlig istället för att överväga uppsägningsklausulen i avtalen. Hyrestagaren fastställer kontraktsperioden genom att bedöma faktorer som till exempel fastighetens betydelse för affärsverksamheten, egna planerade eller genomförda investeringar i den hyrda fastigheten och marknadsläget för fastigheter. Som en följd av dessa överväganden har många leasingavtals kontraktsperiod bedömts vara längre.

De leasingkontrakt som ingår i jämförelseåret 2018 i årsredovisningen presenteras med tillämpning av redovisningsstandarden IAS 17 Leasingavtal, där ett finansiellt leasingavtal redovisas av leasetagaren till det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Samtidigt redovisas en skuld motsvarande framtida leasingkostnader. Tillgången skrivs av enligt avskrivningplan för tillgångångstypen. Avskrivningarna får dock aldrig överskrida hyresperioden. Leasingbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationella leasingavtal redovisas inte i balansräkningen. Kostnader hänförliga till ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat som följer av leasingperioden.

• IFRIC 23 Redovisning av osäkerheter i inkomstskatter. Sandvik tillämpar IFRIC 23 från och med 1 januari 2019. Tolkningsuttalandet behandlar hur osäkerhet avseende belopp för inkomstskatt skall redovisas, till exempel hur en skattefordran skall redovisas då beloppet är överklagat och en diskussion förs med en skatteinstans. IFRIC 23 har en mycket begränsad påverkan på koncernens finansiella rapporter. Ingående balanserna för 2019 är justerade genom att avsättningar för skatter på 1 457 MSEK omklassificerades till inkomstskatteskulder.

Övriga ändringar

Övriga nya eller ändrade standarder och tolkningar, som har implementerats under 2019, har inte haft någon eller oväsentlig effekt på Sandviks finansiella rapporter.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga koncernbolag. Koncernföretagen konsolideras från den tidpunkt då koncernen får kontroll eller ett bestämmande inflytande över bolaget. Avyttrade bolag inkluderas i koncernredovisningen fram till den tidpunkt då koncernen förlorar kontrollen eller ett bestämmande inflytande över dem. Vid upprättandet av Sandviks koncernredovisning har eventuella koncerninterna transaktioner eliminerats.

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande föreligger om moderbolaget har kontroll över investeringsobjektet, är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.

Dotterföretagens finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med det datum det bestämmande inflytandet erhålls till det datum då det upphör.

I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med förvärvsmetoden. Vid samgåenden identifieras och klassificeras de förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna, och värderas till verkligt värde på förvärvsdagen (kallas också förvärvsprisallokering).

Transaktionskostnader som uppkommer i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat under övriga rörelsekostnader.

Villkorade köpeskillingar redovisas som finansiella skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

Vid stegvisa förvärv, när Sandvik förvärvar ett bestämmande inflytande, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar till verkligt värde och resultatet från omvärderingen redovisas i årets resultat. Om det bestämmande inflytandet går förlorat vid en avyttring, redovisas nettoresultatet i årets resultat. Verkligt värde av ett eventuellt resterande innehav i den avyttrade verksamheten beräknas vid tidpunkten för avyttringen, och effekten av detta redovisas i årets resultat.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat post i koncernens eget kapital.

Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Resultat från försäljning till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Intresseföretag

Intresseföretag är delägda företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. I regel innebär detta ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt eventuell goodwill och eventuella justeringar för verkligt värde redovisade på förvärvsdagen. Sandviks andel av intresseföretagets resultat med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden redovisas som en separat post i koncernens resultaträkning.

Utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är moderbolagets och koncernens rapportvaluta. Följaktligen upprättas de finansiella rapporterna i svenska kronor. Om inget annat anges är samtliga belopp i miljoner kronor.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska sektorer där koncernbolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till den valutakurs som föreligger vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar av verkligt värde vid konsolideringar, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en ungefärlig bedömning av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justerad omklassificering, i samband med att vinst eller förlust redovisas från avyttringen. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår, överförs en proportionell andel av den ackumulerade omräkningsdifferensen från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna, hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder, i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde plus eller minus, i de fall tillgången eller skulden inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen (FVPL), transaktionskostnader såsom avgifter, premier och rabatter direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen kostnadförs direkt i resultaträkningen.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna att erhåller kassaflöden har löpt ut, eller har överförts och koncernen har i stort sett överfört alla risker och förmåner. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar exklusive derivat

Finansiella tillgångar exklusive derivat består av egetkapital- och skuldinstrument. Koncernen klassificerar finansiella tillgångar och redovisar därefter antingen till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde.

Egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde, och redovisning av vinster eller förluster i resultaträkningen. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat.

För skuldinstrument, som består av kortfristiga fordringar, beror klassificeringen på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Upplupet anskaffningsvärde: Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultatet som övriga vinster och förluster tillsammans med valutakurs resultatet.

Verkligt värde via resultaträkning: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Nedskrivningar och förväntade kreditförluster

Avsättningar för kundförluster görs i enlighet med den förenklade modellen som omfattar kontraktens hela livslängd. Bolagen uppskattar risken för kreditförluster för hela kreditportföljen med hjälp av en avsättningsmatris med fasta procentsatser för respektive tidsintervall. Bolagen värderar kreditrisken med tillgänglig information om historiska kredithändelser, nuvarande omständigheter och prognoser om framtida utveckling. Nedskrivningar redovisas på en separat rad i resultaträkningen.

Finansiella skulder exklusive derivat

Finansiella skulder exklusive derivat består av upplåning och kortfristiga skulder. Dessa instrument klassificeras och redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan upplåningsbeloppet, netto efter transaktionskostnader, och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Derivat

Derivat klassificeras och redovisas till verkligt värde via resultaträkningen förutom dem som identifieras som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IAS 39 och för att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs det att det finns en tydlig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det förväntas att säkringen ska effektivt skyddar den säkrade posten och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkringar redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar.

Kassaflödessäkringar

Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i årets resultat. När den säkrade posten påverkar årets resultat återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till årets resultat. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i årets resultat på samma rad som den säkrade posten.

Rörelsesegmentsrapportering

Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga koncernchefen, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernchefen. Då koncernchefen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.

Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.

I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäktsstandarden utgår från en femstegsmodell för att identifiera hur intäkterna ska redovisas. Intäkten ska redovisas enligt modellen när kontrollen av varan eller tjänsten övergår till kunden. Varor och tjänster omfattar verktyg för metallberarbetning, gruvutrustning, rostfritt stål, ugnar, installations-, support- och underhållstjänster.

Kundkontrakt kan innehålla rörliga ersättningar såsom rabatter, krediteringar, returätter eller liknande. När Sandvik identifierar sådan ersättningar identifierar bolaget om den rörliga ersättningen och eventuella tillhörande kostnad sålda varor ska redovisas i en senare period. Detta sker genom att konstatera med en hög grad av sannolikhet ifall en betydande återföring inte kommer att ske. Bedömningen görs med hjälp av någon av metoderna förväntat värde metoden eller det mest sannolika värdet metoden.

Om kundavtalet identifieras innehålla en återköpsklasul, som påkallas av kunden och det inte har skett en betydande överföring av kontroll till kunden så redovisas avtalet i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Om kunden inte anses ha en tydligt ekonomisk nytta att påkalla optionen, då redovisas avtalet enlighet med förutsättningarna för returrätter i IFRS 15.

Sandvik erhåller förskott från kunder, om det föreligger en betydande finansieringskomponent så redovisar bolaget effekten av tidsvärdet endast för de avtal vars förskott kvarstår även efter tolv månader i enlighet med lättnadsregeln. Sandvik tillämpar också lättnadsregeln att inte aktivera kostnader för att erhålla kundkontrakt, annat än om avtalet sträcker sig längre än tolv månader.

Sandvik allokerar kontraktsvärdet över alla identifierade distinkta prestationsåtaganden på basis av dess fristående försäljningspris. När ett fristående försäljningspris inte kan identifieras för en eller fler av prestationsåtaganden använder Sandvik vanligtvis någon av metoderna bedömda marknadspriser eller uppskattade tillverkningskostnader plus en marginal. Rörliga ersättningar allokeras vanligtvis proportionellt över de olika prestationsåtaganden om det inte är klarlagt att ersättningen inte avser alla prestationsåtaganden i kundavtalet.

Sandvik redovisar intäkter över tiden när någon av de tre följande kriterierna är uppfyllda, kunden erhåller och konsumerar nyttan i takt med att företaget presterar, företagets prestation skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar eller företagets prestationer skapar inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har en nuvarande rätt till betalning för hittills utförda prestationer. Varor redovisas över tiden i de flesta fall enligt kriteriet företagets prestationer skapar inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har en nuvarande rätt till betalning för hittills utförda prestationer. Vad avser tjänster som redovisas över tiden identifieras dessa främst med kriteriet kunden erhåller och konsumerar nyttan i takt med att företaget presterar. Sandvik tillämpar både input och output-metoden för att fastställa projektens framsteg och när intäkten därmed ska redovisas. Output-metoden används endast för tjänsteavtal och när undantaget att redovisa intäkter motsvarande ett belopp som representerar värdet överfört till kund och som företaget har rätt att löpande fakturera. Huvuddelen av Sandviks intäkter redovisas vid en tidpunkt. Kontrollen konstateras övergå till kunden när indikatorer som följer, men inte begränsat till dessa, anses uppfyllda: kunden är i fysiskt besittning av varan, Sandvik har rätt till betalning, kunden har godkänt varan/tjänsten, väsentliga risker och förmåner har övergått till kunden eller legal äganderätt har övergått till kunden. Vid försäljning av varor övergår kontrollen till kunden vanligtvis när väsentliga risker och förmåner har överförts, vilket oftast sker enligt Incoterms. Vid försäljning av tjänster övergår kontrollen till kunden vanligtvis när kunden har godkänt den utförda tjänsten.

Övriga intäkter

Intäkter från royalty/licenser baserad på försäljning eller användning som utlovats i utbyte mot en licens eller intellektuell rättighet redovisas endast när det senare av de följande kriterierna anses uppfyllda: försäljningen eller användningen inträffar eller prestationsåtagandet som den försäljnings- eller användningsbaserade royaltyn hänför sig till har uppfyllts.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger en rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som ett avdrag för bidraget av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, ränteintäkter och räntekostnader på ränteswappar som nettoredovisas som räntekostnad. Kreditförluster på finansiella tillgångar redovisas i årets resultat, liksom valutavinster och valutaförluster hänförliga till säkringsinstrument.

Skatt

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då en underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat. I dessa fall redovisas tillhörande skatteeffekter i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som fastställts per balansdagen, samt justering av skatt med avseende på tidigare år.

Aktuella skatteskulder kvittas mot aktuella skattefordringar, och uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när företaget har en laglig rätt att kvitta dessa poster mot varandra och dessutom avser att göra så.

Uppskjuten skatt redovisas baserat på temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder för redovisningsändamål respektive i skattehänseende. Uppskjuten skatt beräknas till nominellt värde, baserat på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Beräkningen görs med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill som uppkommit vid ett rörelseförvärv utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av identifierbara nettotillgångar, övertagna skulder samt redovisade eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheterna och testas årligen för nedskrivningsbehov under fjärde kvartalet, eller när det finns en indikation om nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnader vartefter de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.

Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara kostnader, till exempel för material och tjänster, ersättningar till medarbetare, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar av patent och licenser. Övriga kostnader för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. Kostnader redovisade i balansräkningen är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utvecklingskostnader samt köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet.

Till immateriella tillgångar hör även patent, varumärken, licenser och andra rättigheter. De är uppdelade på förvärvade och internt upparbetade immateriella tillgångar.

Avskrivning av immateriella tillgångar

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer på en värdeminskning uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Tillgångar med nyttjanderätt

I koncernens räkningar, när Sandvik är leasetagare, redovisas som nyttjanderättstillgångar och när Sandvik är leasegivare antingen som en finansiell lease eller en operationell lease. Mer information om hur Sandvik redovisar leasingavtal återfinns nedan.

Avskrivning av materiella anläggnings- och nyttjanderättstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. För materiella anläggningstillgångar sker avskrivning över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. För nyttjanderättstillgångar sker avskrivningen i enlighet med den kortaste av tillgångens beräknade nyttjandeperiod eller dess kontraktsperiod.

• Maskiner och tekniska anläggningar skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år
• Uthyrda anläggningar på 3 år
• Byggnader på 10–50 år
• Anläggningsförbättringar på 20 år
• Mark betraktas som att den har en obegränsad nyttjandeperiod
• För datautrustning tillämpas restvärdesavskrivning över 3–5 år

Om en materiell anläggnings- eller nyttjanderättstillgång består av delar med olika nyttjandeperioder, ska varje sådan väsentlig komponent skrivas av separat. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje årsslut.

Nedskrivningar och lånekostnader

Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av, utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av eller ner bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som tar i beaktande riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Nedskrivningar av materiella, nyttjanderätts och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Lånekostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalicerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalicerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsett bruk eller försäljning. Koncernen betraktar en tidsperiod som är längre än ett år som en betydande tid. För koncernen är kapitaliseringen av lånekostnaderna hänförliga till immateriella tillgångar främst relevanta när det gäller aktiverade utvecklingskostnader för nya datasystem. För materiella tillgångar är detta främst hänförligt till byggande av produktionsanläggningar för egen räkning.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, med beaktande av inkurans. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av lagervärderingsprincipen först-in-först-ut (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och för att få dem till deras nuvarande plats och i deras nuvarande skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

Eget kapital

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till program för aktierelaterade ersättningar utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och ökar ju större skillnaden är.

Ersättningar till medarbetare

Koncernens pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning.

När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år så långt det varit möjligt även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar.

Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en förmån efter avslutad anställning där en enhet betalar fastställda belopp till en annan enhet och där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på storleken på de avgifter som företaget betalar till pensionsplanen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att medarbetarna utför tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av behörig aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Denna redovisning tillämpas beträffande de mest väsentliga förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller totalt är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.

Vid fastställandet av pensionsförpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i balansräkningen samt i resultaträkningen under övrigt totalresultat.

När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till medarbetarnas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid balansdagen, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.

Pensionsantaganden

Aktuariella antaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden, och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och årlig pensionskostnad. Diskonteringsräntan är ett antagande som har väsentlig betydelse för beräkningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna innevarande år. Diskonteringsräntan används både för att beräkna nuvärdet av pensionsåtagandet och för att uppskatta avkastningen på förvaltningstillgångarna. Diskonteringsräntan ses över kvartalsvis, vilket påverkar nettoskulden, och årligen, vilket även påverkar kostnaderna för kommande år. Övriga antaganden granskas årligen och kan avse demografiska faktorer som pensionsålder, dödstal och personalomsättning. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en medarbetares eller en grupp av medarbetares anställning före den normala tidpunkten eller betala ersättning vid uppsägning genom erbjudanden som syftar till att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet medarbetare som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda i enlighet med aktiesparprogrammen.

Aktiesparprogrammen innehåller två typer av rätter. Matchningsaktierätter ger rätt till aktier i Sandvik om deltagaren kvarstår i anställning och behåller den sparaktie som behöver köpas initialt. Prestationsrätter ger rätt till aktier under samma förutsättningar och om vissa mål för rörelsens lönsamhet uppnås.

Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänaderätter.

För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med aktiesparprogrammet, har företaget ingått ett aktieswap-avtal med en finansiell institution. Enligt avtalet åtar sig den finansiella institutionen att till deltagare i programmet leverera Sandvik-aktier när leveranstidpunkten infaller enligt villkoren för programmet.

Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swapavtalet redovisas som en finansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32. Sociala avgifter för aktierelaterade ersättningar åt medarbetare regleras under de redovisningsperioder då tjänsterna tillhandahålls. Avgifterna baseras på verkligt värde för optionerna på balansdagen. Verkligt värde beräknas på samma sätt som när optionerna tilldelades.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av tidpunkten för utbetalning är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Avsättningarna är huvudsakligen hänförliga till garantiåtaganden, omstrukturering, miljöåtaganden, långsiktiga incitament samt rättstvister och ersättningsanspråk, som momsfrågor och kund- och leverantörsanspråk hänförliga till pågående eller avslutade projekt.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.

Avyttringsgrupper tillgängliga för försäljning och avvecklade verksamheter

Avyttringsgrupper tillgängliga för försäljning

Avyttringsgrupper redovisas som tillgängliga för försäljning när det redovisade värdet i huvudsak kommer att bli återvunnet genom en försäljningstransaktion som har hög sannolikhet att genomföras, snarare än genom fortsatt drift.

Avyttringsgruppen redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, vilket kan föranleda en nedskrivning av avyttringsgruppen.

Materiella anläggningstillgångar skrivs inte av under tiden de är klassificerade som tillgängliga för försäljning. Räntekostnader och andra omkostnader hänförliga till en avyttringsgrupp skulder fortsätter att kostnadsföras.

Materiella anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning och tillgångar tillhörande en avyttringsgrupp tillgänglig för försäljning redovisas separat från andra tillgångar i balansräkningen. Skulder tillhörande en avyttringsgrupp tillgänglig för försäljning redovisas separat från andra skulder i balansräkningen.

Avvecklade verksamheter

För att kategoriseras som avvecklad verksamhet, måste en del av Sandviks verksamhet utöver att ha klassificerats som tillgänglig för försäljning också avse en väsentlig och avgränsad verksamhet eller vara en del av ett initiativ med syftet att avyttra en väsentlig och avgränsad verksamhet.

Förlorande av bestämmande inflytande över ett helägt dotterbolag med ett kvarvarande betydande intresse

När koncernen avyttrar en betydande del av sitt bestämmande och därmed förlorar kontrollen över ett dotterbolag upphör konsolideringen av verksamheten. Om det kvarvarande intresset i bolaget uppfyller kravet på att redovisas som ett intresseföretag, tas det upp i redovisningen till marknadsvärde vid avyttringstillfället och redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Vinsten eller förlusten av transaktionen är skillnaden mellan marknadsvärdet i enlighet med köpeskillingen likväl som marknadsvärdet på det kvarvarande intresset och det redovisade värdet på det tidigare dotterbolagets nettotillgångar, vilket redovisas över resultaträkningen. Vinsten eller förlusten hänförlig till omvärderingen av det kvarvarande intresset till marknadsvärde redovisas separat.

Leasing

Sandvik som leasetagare enligt IFRS 16, från och med 2019

Sandvik som leasetagare utvärderar alla nya avtal för att se om de innehåller leasingkomponenter. Avgörande för om det föreligger ett avtal är rätten till de huvudsakliga ekonomiska värdena vid användningen av tillgången och rätten att kontrollera användningen av tillgången samt att leverantören inte har en substantiell utbytesrätt.

Sandvik har beslutat att separera icke-leasing komponenter och leasingkomponenter i avtal hänförliga till byggnader. Utgifter hänförliga till icke-leasingkomponenter ska kostnadsföras. För övriga tillgångsslag skall icke-leasingkomponenter ingå i beräkningsunderlaget för nyttjanderätt och leasingskuld.

Vid ingången av ett nytt leasingavtal bedöms om Sandvik som leasetagare kommer att välja att förlänga avtalet, köpa de underliggande tillgångarna, eller utnyttja förtidsuppsägning. I de fall avtalen är öppna, utan definierat slutdatum, kan lokala lagar och regler ge besittningsskydd för leasetagaren. Det medför att Sandvik som leasetagare själv måste fastställa vilken kontraktslängd som anses rimlig istället för att ta hänsyn till uppsägningsklausulen i avtalen. Leasetagaren fastställer kontraktsperioden genom att bedöma faktorer som till exempel fastighetens betydelse för affärsverksamheten, egna planerade eller genomförda investeringar i den hyrda fastigheten och marknadsläget för fastigheter.

När leasingskulden och nyttjanderättens storlek beräknas tillämpas i första hand den implicita räntan i avtalet. I de fall den inte går att fastställa används i stället den marginella låneräntan, vilken motsvarar den ränta bolaget skulle erbjudits om anskaffningen finansierats med lån från ett finansiellt institut. Sandvik börjar skriva av sina nyttjanderätter från kontraktets startdatum och väljer den avskrivningstid som är kortast av den ekonomiska livslängden eller hyresperioden.

Sandvik har valt att tillämpa två lättnadsregler i samband med leasingredovisning. Korttidsavtal med löptid kortare än ett år och utan köpoption och lågvärdesavtal kostnadsförs.

Sandvik som leasetagare enligt IAS 17 för räkenskapsåret 2018

Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar leasetagare den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Tillgången skrivs ned i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Nedskrivningen får emellertid aldrig överskrida hyresavtalets löptid. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid.

Sandvik som leasegivare

När Sandvik är leasegivare klassificeras varje avtal som antingen operationell leasing eller finansiell leasing. Det är substansen i avtalet snarare än avtalets form som avgör hur kontraktet skall klassificeras. Avtal som identifierats inom ramen för IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder som inkluderar återköpsklausuler kan under vissa omständigheter istället omfattas av IFRS 16 Leasing.

Finansiell leasing innebär att alla risker och möjligheter hänförliga till den underliggande tillgången överförs till leasetagaren, men vid operationell leasing överförs inte alla dessa risker och möjligheter avseende den underliggande tillgången till leasetagaren.

I samband med andrahandsuthyrning från Sandviks sida ska den nyttjanderätt som hyrs ut i andrahand klassificeras som en finansiell eller operationell leasing. Denna klassificering sker med utgångspunkt i det huvudavtal som Sandvik har ingått, snarare än att utgå ifrån den underliggande tillgången, till exempel en byggnad eller maskinell utrustning.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2019 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.

Klassificering och värdering

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning följer i sin uppställning årsredovisningslagen. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt redovisningen av avsättningar under egen rubrik i balansräkningen.

Andelar i koncernföretag och intresseföretag

Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. Transaktionsutgifter som rör aktier i koncernbolagen redovisas direkt i årets resultat. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten att köpeskilling kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas i sin helhet som intäkter i årets resultat.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.

Låneutgifter

I moderbolaget belastar lånekostnader resultatet under de perioder till vilka de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.

Ersättningar till medarbetare

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer bestämmelserna i tryggandelagen samt Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, och att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar.

Skatt

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen för moderbolaget görs på motsvarande sätt ingen fördelning av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.

Förväntade utdelningar

Förväntad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek, och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek före publiceringen av de finansiella rapporterna.

Finansiella garantiavtal

För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IFRS 9. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar tillgångs- och skuldposter, respektive intäkts- och kostnadsposter redovisade i bokslutet samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna, utifrån betydelsen av bedömningarna och osäkerheten. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt, vilket medför att dessa bedömningar förändras.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på goodwill som har uppkommit vid ett förvärv kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut om att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs närmare i not 12. Som framgår av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill.

Nedskrivningsprövning av övriga anläggningstillgångar

Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive goodwill, upptas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill och varumärken inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.

Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet beräknas som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången, alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Rock Technologys hyresbestånd med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruv- och oljebranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2019 års utgång till 1 071 miljoner kronor (943).

En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Skatt

Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 3 797 miljoner kronor (3 150) vid utgången av 2019. I koncernen fanns vid utgången av 2019 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 2 595 miljoner kronor (3 038), för vilka ingen uppskjuten skattefordran har redovisats utifrån bedömningsgrunden att ett utnyttjande inte bedöms som troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister och övriga osäkerheter uppgick vid utgången av år 2018 till 1 457 miljoner kronor. Med anledning av den nya standarden (IFRIC 23) omklassificerades öppningsbalansen till skatteskulder. Denna skuld uppgår till 1 454 miljoner kronor för år 2019 och är likt tidigare baserad på ledningens bästa bedömning av resultatet.

Ersättningar efter avslutad anställning

Sandvik tillhandahåller pensionslösningar och andra ersättningar efter avslutad anställning till anställda i koncernen. I vissa länder förekommer förmånsbestämda planer och redovisningen av sådana planer är komplex eftersom aktuariella antaganden används för att bestämma åtagandets storlek liksom kostnaden. Exempel på antaganden som används vid beräkningarna är förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessutom är skulden diskonterad eftersom utbetalningarna sker under många år efter avslutad anställning. De tillämpade aktuariella antagandena samt en känslighetsanalys presenteras i not 20. Ett antal av de förmånsbestämda planerna är fonderade, där förvaltningstillgångar finns i olika stiftelser eller motsvarande. Den finansiella riskhanteringen för de förmånsbestämda planerna presenteras i Förvaltningsberättelsen i avsnittet Finansiell riskhantering.

Tvister

Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterföretag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.

För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnitten Risker och Riskhantering.