K28 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering
Finansiell riskhantering
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.
Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgifter att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den ordinarie affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt även hantering av finansiella risker inom koncernen.
Group Treasury har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutatransaktioner och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.
Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Sandvik Mining and Rock Solutions bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.
Group Treasury hanterar även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.
Valutarisk – Transaktionsexponering
Risk
Transaktionsexponering defineras som risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden av finansiella instrument kan fluktuera på grund av förändringar i valutakurser.
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2023 till 15 242 miljoner kronor (19 376). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
Exponering
Kommentar
Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.
För att motverka valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.
Nettoflödet av all försäljning och inköp i icke funktionell valuta ska säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 1 786 miljoner kronor (528). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 2 månader (3). Orealiserade resultat från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet –67 miljoner kronor (–232). Av dessa avser –68 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2024 och 1 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2025 eller senare.
Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –2 331 miljoner kronor (–2 119 ), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.
AUD |
CAD |
CHF |
CNY |
EUR |
USD |
ZAR |
Övrigt |
Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–257 |
–187 |
–32 |
–95 |
–637 |
–879 |
–97 |
–146 |
–2 331 |
Valutarisk – Omräkningsexponering
Risk
Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor.
Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 113 876 miljoner kronor (91 589).
Exponering
Kommentar
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Under 2023 började Sandvik säkra nettoinvesteringar i utländsk valuta. Vid årskiftet säkrades nettotillgångar i USD uppgående till 1 540 miljoner USD. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av andra diagrammet.
Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –4 927 miljoner kronor (–4 596). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.
AUD |
CHF |
CNY |
EUR |
GBP |
INR |
USD |
Övrigt |
Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
–426 |
–192 |
–290 |
–2 134 |
–242 |
–141 |
–784 |
–717 |
–4 927 |
Ränterisk
Risk
Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.
Ränterisken uppstår på två sätt:
- Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
- Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Exponering
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntekostnaden det året påverkas med –182 miljoner kronor (–165).
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 0 miljoner kronor (8), och räntekostnaderna i räntenettot skulle påverkas med –67 miljoner kronor (–65) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.
Inklusive effekter av räntederivat |
Effektiv ränta, % |
Räntebindningstid, |
Redovisad skuld, MSEK |
---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
3,6 |
29 |
30 480 |
Certifikat |
4,1 |
2 |
7 174 |
Övriga lån från banker |
4,6 |
2 |
1 924 |
Totala lån |
3,8 |
23 |
39 578 |
Räntepåverkan av valutaderivat |
1,1 |
|
|
Totalt inkl. valutaderivat |
4,8 |
|
|
Kommentar
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj inom ett intervall på 6 – 36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 23 månader (24) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteffekt i valutaderivaten på 1,1 procentenheter mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 4,8 procent (3,2).
Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. I den utsträckning som verkligt värdesäkringar är effektiva justeras värdet på de säkrade posterna, och effekter på resultaträkningen reduceras. När kassaflödessäkringar är effektiva förs effekten från årets resultat till övrigt totalresultat.
Koncernen har ränteswapavtal till ett nominellt värde på 1 000 miljoner Euro för vilka man tillämpar verkligt värde säkring, samt ränteswapavtal på 500 miljoner kronor för vilka man tillämpar kassaflödessäkring. Säkringsrelationerna för dessa är 100 procent effektiva. Information om alla räntederivat återfinns i slutet av denna not.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De områden där detta har gjorts framgår av not K27.
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Likviditets- och refinansieringsrisk
Risk
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Exponering
|
Valuta |
Redovisad skuld, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid, år |
---|---|---|---|
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
30 480 |
3,8 |
Certifikat |
EUR, SEK |
7 174 |
0,1 |
Övriga lån |
Övrigt |
1 924 |
5,8 |
Totalt upplåning |
|
39 578 |
3,2 |
Kommentar
Enligt finanspolicyn ska koncernens likviditetsreserv, bestående av outnyttjade garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel, minst motsvara 10 procent av koncernens förväntade årsomsättning. Likviditetsreserven ska också vara större än summan av de lån som förfaller till betalning under de kommande 12 månaderna. Koncernens likviditetsreserv uppgick vid årsskiftet till 18 465 miljoner kronor. Lån som förfaller till betalning under året 2024 är 11 311 miljoner kronor (9 092).
Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 11 000 miljoner kronor som förfaller år 2028. Därtill finns en kreditfacilitet om 500 miljoner euro som senast juni 2024 kan omsättas till ett långfristigt lån. Båda kreditfaciliteterna var vid årsskiftet outnyttjade.
Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. Enligt finanspolicyn så ska skuldportföljens vägda snittlöptid uppgå till minst 3 år. Den vägda snittlöptiden uppgick vid årsskiftet 2023 till 3,2 år. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget A– för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se home.sandvik.
Kreditrisk
Risk
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
- Finansiell kreditrisk
- Kreditrisk i kundfordringar
- Kreditrisk i kundfinansiering
Total kreditrisk |
2022 |
2023 |
||||
---|---|---|---|---|---|---|
Kundfordringar1) |
18 685 |
18 477 |
||||
Likvida medel |
10 489 |
4 363 |
||||
Orealiserade nettovinster på derivat |
638 |
2 137 |
||||
Övriga fordringar2) |
1 398 |
1 503 |
||||
Kundfinansiering |
5 127 |
5 908 |
||||
Totalt |
36 337 |
32 388 |
||||
|
|
2022 |
2023 |
---|---|---|
Ingående balans 1 januari |
–871 |
–1 107 |
Avsättningar som gjorts under året |
–157 |
–761 |
Avsättningar som tagits i anspråk under året |
–65 |
–701 |
Outnyttjade avsättningar som återförts under året |
82 |
78 |
Förvärv av rörelse |
–21 |
68 |
Årets omräkningsdifferenser |
–75 |
49 |
Utgående balans 31 december |
–1 107 |
–971 |
Kommentar
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna, om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal.
Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 5 030 miljoner kronor (11 127).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvik-bolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är normalt utspridd över ett stort antal kunder inom olika segment i respektive affärsområden. Sandviks totala kundförluster, definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar, uppgick till –100 miljoner kronor (–194), vilket motsvarar 0,1 procent av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 19 300 miljoner kronor (19 606). Dessa var nedskrivna med totalt –804 miljoner kronor (–921). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not K19.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter hänförliga till finansiell lease var vid årsskiftet 6 602 miljoner kronor (5 277), varav –154 miljoner kronor (–150) var reserverat för osäkra fordringar.
Utöver traditionell finansiering av utrustning erbjuder Sandvik även operationell leasing samt korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av operationell leasing uppgick vid årsskiftet till 696 miljoner kronor (791) samt korttidsuthyrd utrustning till 670 miljoner kronor (537).
Råvaruprisrisk
Risk
Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till el. Prisriskerna säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. En förändring av elpriset med 0,1 kronor per kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 65 miljoner kronor (85) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2023.
Exponering
För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige och Finland säkras elpriset löpande genom derivat. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 200 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 36 månaders (36) förväntad förbrukning.
Kommentar
Volymen av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 205,4 GWh (264,2). Marknadsvärdet av dessa derivatkontrakt var 20 miljoner kronor (175).
För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokas till säkringsreserven, se tabellen i slutet av denna not.
Pensionsåtaganden
Risk
Sandvik har omfattande pensionsåtaganden för sina anställda i de länder där bolaget verkar. Pensionslösningar och krav på fonderingsnivåer varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De största fonderade pensionsplanerna finns i USA, Storbritannien, Finland, Sverige, Tyskland och Kanada. Tre huvudsakliga risker är kopplade till Sandviks pensionsåtaganden; ränterörelser, volatilitet i finansiella marknader och förändringar i livslängdsantaganden.
Exponering
Den genomsnittliga durationen för koncernens fonderade pensionsåtaganden uppgår till 14,3 år. Löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är i genomsnitt 11,8 år. Andelen räntebärande tillgångar uppgår till 55 procent av portföljen. Med anledning av tillgångsallokeringen samt skillnaden i duration mellan räntebärande tillgångar och pensionsåtagandet är Sandvik exponerat för ränterörelser, både vid diskontering av pensionsskulden samt vid förändrade marknadsvärden i obligationsportföljen. Om den genomsnittliga diskonteringsräntan faller med –50 baspunkter stiger pensionsskulden med 1 640 miljoner kronor.
18 procent av pensionsportföljen är placerad i aktier. En 20 procentig rörelse i aktieportföljen motsvarar en förändring i marknadsvärde om 719 miljoner kronor. Om livslängdsantagandena ökar med ett år växer pensionsskulden med cirka 3,0 procent, vilket motsvarar 697 miljoner kronor. Den beräknade totala förlustpotentialen under ett år (pensionsrisk), baserad på stresstester, är 6 268 miljoner kronor.
Kommentar
Under 2023 uppgick pensionstillgångarna till 21 859 miljoner kronor (21 699) och motsvarande pensionsåtagande till 22 306 miljoner kronor (21 766). Detta motsvarar en konsolideringsnivå om 98 procent (100). Avkastningen på pensionsportföljen var 5,3 procent under året (–20,4). Utöver fonderade pensionsåtaganden har Sandvik ofonderade åtaganden om 1 379 miljoner kronor (1 396).
Pensionsplanerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB ansvarar för att implementera policy och direktiv, godkänna nya planer eller större förändringar och stängning av existerande planer. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs ytterligare i not K22.
Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen
|
2022 |
2023 |
||||
---|---|---|---|---|---|---|
Finansiella tillgångar |
|
|||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
462 |
2 074 |
||||
El derivat och övriga derivat |
356 |
36 |
||||
Totalt1) |
817 |
2 110 |
||||
Finansiella skulder |
|
|
||||
Derivat |
|
|
||||
Valutaterminer |
363 |
1 464 |
||||
Ränteswapar |
881 |
412 |
||||
Elderivat och övriga derivat |
1 |
11 |
||||
Totalt2) |
1 246 |
1 888 |
||||
|
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 2 110 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –1 888 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 1 442 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle minska totalt redovisat värde med 373 miljoner kronor (1 427). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering då det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.
|
Verkligt värde via övrigt totalresultat |
Verkligt värde via resultaträkning |
Upplupet anskaffningsvärde |
Säkringsredovisning |
Totalt redovisat värde |
|||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Balansposter |
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
||||||||||||||||||
Finansiella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
Finansiella placeringar |
|
101 |
625 |
789 |
|
|
|
|
625 |
789 |
||||||||||||||||||
Kundfordringar1) |
|
|
|
|
18 685 |
18 477 |
|
|
18 685 |
18 477 |
||||||||||||||||||
Övriga fordringar2) |
|
|
|
|
5 791 |
6 668 |
|
|
5 791 |
6 668 |
||||||||||||||||||
Derivat3) |
|
|
817 |
660 |
|
|
0 |
1 4497) |
817 |
2 110 |
||||||||||||||||||
Likvida medel |
|
|
|
|
10 489 |
4 363 |
|
|
10 489 |
4 363 |
||||||||||||||||||
Summa finansiella tillgångar |
|
101 |
1 442 |
1 449 |
34 965 |
29 508 |
0 |
1 449 |
36 406 |
32 406 |
||||||||||||||||||
Finansiella skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
||||||||||||||||||
Låneskulder4) |
|
|
|
|
46 954 |
39 5785) |
|
|
46 954 |
39 806 |
||||||||||||||||||
Derivat6) |
|
|
365 |
1 475 |
|
|
881 |
413 |
1 246 |
1 888 |
||||||||||||||||||
Leverantörsskulder1) |
|
|
|
|
11 625 |
9 488 |
|
|
11 625 |
9 488 |
||||||||||||||||||
Skulder till intresseföretag |
|
|
|
|
6 |
1 |
|
|
6 |
1 |
||||||||||||||||||
Övriga skulder8) |
|
|
|
2329) |
5 765 |
6 157 |
|
|
5 765 |
6 389 |
||||||||||||||||||
Summa finansiella skulder |
|
|
365 |
1 935 |
64 351 |
55 225 |
881 |
413 |
65 597 |
57 572 |
||||||||||||||||||
|
Nettoresultat per värderingskategori
|
2022 |
2023 |
---|---|---|
Verkligt värde via resultaträkning |
1 426 |
–299 |
Upplupet anskaffningsvärde |
–1 408 |
–3 272 |
Säkringsredovisning |
–64 |
835 |
|
|
2022 |
2023 |
||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
<6 mån |
6 – 12 mån |
1 – 5 år |
>5 år |
||
Banklån |
EUR, Övrigt |
–291 |
–42 |
–6 627 |
–1 800 |
–157 |
–183 |
–300 |
–1 809 |
||
Certifikat |
EUR, SEK |
–7 303 |
0 |
0 |
0 |
–7 213 |
0 |
0 |
0 |
||
Obligationslån, MTN |
EUR, SEK |
–409 |
–1 693 |
–20 005 |
–14 718 |
–3 850 |
–886 |
–22 029 |
–8 731 |
||
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
- Valutaderivat |
|
124 |
35 |
7 |
0 |
–616 |
8 |
0 |
– |
||
varav utflöde |
|
–214 |
–5 |
0 |
0 |
–2 069 |
–4 |
–1 |
– |
||
varav inflöde |
|
338 |
39 |
7 |
0 |
1 453 |
12 |
1 |
– |
||
- Räntederivat |
|
–24 |
–95 |
–344 |
–54 |
–119 |
–467 |
–581 |
– |
||
- Råvaru- och elderivat |
|
5 |
111 |
238 |
0 |
1 |
10 |
19 |
– |
||
Leasing |
|
–627 |
–616 |
–2 861 |
–1 744 |
–657 |
–649 |
–3 220 |
–1 658 |
||
Leverantörsskulder1) |
|
–11 625 |
|
|
|
–9 488 |
|
|
|
||
Totalt |
|
–20 150 |
–2 300 |
–29 592 |
–18 316 |
–22 099 |
–2 167 |
–26 111 |
–12 198 |
||
|
Leverantörsfinansiering
Sandvik deltar i program där finansinstitutioner erbjuder sig att betala utestående skuldbelopp till leverantörer. Sandvikbolaget ska enligt kontrakterade villkor återbetala den utestående skulden till finansinstitutionen samtidigt som leverantören får betalt eller vid senare tidpunkt. Programmen är utformade i syfte att ge Sandvik utökade betalningsvillkor och leverantörerna kortare betalningsvillkor än vad som angetts på ursprungsfakturan.
Leverantörsfinansieringsprogrammen upptas i balansräkningen som del av leverantörsskulderna och den bekräftade utestående betalningsskyldigheten i programmen uppgick per 31 december 2023 till 1 493 miljoner kronor. Inga garantier till säkerhet för programmen har utfärdats till förmån för finansinstituten som levererar finanslösningen, inte heller är några tillgångar pantsatta.
|
Kv1 2024 |
Kv2 2024 |
Kv3 2024 |
Kv4 2024 |
Kv1 2025 |
Kv2 2025 |
Kv3 2025 |
Kv4 2025 |
2026 eller senare |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Räntederivat |
0 |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
– |
Totalt |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Kassaflödessäkring |
Verkligt värdesäkring |
Totalt |
|||
---|---|---|---|---|---|---|
|
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
2022 |
2023 |
Redovisat värde (inkluderat i övriga skulder) |
5 |
0 |
–886 |
–413 |
–881 |
–413 |
Nominellt belopp |
1 000 |
500 |
11 152 |
11 050 |
12 152 |
11 550 |
Förändring i verkligt värde från 1 januari |
60 |
5 |
–896 |
–473 |
–826 |
–468 |
§ Redovisningsprinciper
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde plus eller minus, i de fall tillgången eller skulden inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader såsom avgifter, premier och rabatter direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen kostnadförs direkt i resultaträkningen.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna att erhålla kassaflöden har löpt ut, eller har överförts och koncernen i stort sett har överfört alla risker och förmåner. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar exklusive derivat
Finansiella tillgångar exklusive derivat består av eget kapital och skuldinstrument. Koncernen klassificerar finansiella tillgångar och redovisar därefter antingen till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde.
Egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde, och redovisning av vinster eller förluster i resultaträkningen. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat.
För skuldinstrument, som inkluderar kundfordringar, beror klassificeringen på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Upplupet anskaffningsvärde: Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultaträkningen.
Verkligt värde via resultaträkning: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen
Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden. I enlighet med upplysningskraven i IFRS 13 visas nedan hur tillgångar och skulder har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Nästan alla Sandviks finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, värderas enligt nivå 2. Några mindre skulder värderas enligt nivå 3.
Beräkning av verkligt värde
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Säkringsredovisning
Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IFRS9 för att minska volatiliteten i det redovisade resultatet. För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs det att det finns en tydlig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade positionen. Det förväntas att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkringar redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar samt avsnittet verkligt värdesäkringar.
Kassaflödessäkringar
Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning i säkringstransaktionen, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. När den säkrade posten påverkar resultaträkningen återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till resultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen på samma rad som den säkrade posten.
Verkligt värde säkringar
Verkligt värdesäkring är säkring av risken för förändringar i verkligt värde på en finansiell tillgång eller finansiell skuld. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändringen i årets resultat. Orealiserad vinst/förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet. Räntor, såväl orealiserade som realiserade, redovisas i resultatet för både säkring och säkrad post.
Sandvik tillämpar säkring av verkliga värden för säkring av värdet på fastförräntad upplåning som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till upplupet anskaffningsvärde. De derivatinstrument som används är ränteswappar. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Förväntade kreditförluster
Sandvik värderar sina kundfordringar, kontraktstillgångar och finansiella leasingfordringar på kollektiv basis för respektive kategori. Varje bolag grupperar dessa fordringar i lämpliga riskkategorier i enlighet med koncernens policy.
Avsättningar för förväntade kundförluster görs i enlighet med den förenklade modellen som omfattar kontraktens hela livslängd. Bolagen uppskattar risken för kreditförluster för hela kreditportföljen med hjälp av en avsättningsmatris med fasta procentsatser för respektive tidsintervall. Bolagen värderar kreditrisken med tillgänglig information om historiska kredithändelser, nuvarande omständigheter och prognoser om framtida utveckling.
Klassificering av kreditrisker sker med hjälp av information från kreditupplysningsföretag, kundens konstaterade betalningsmönster och annan tillgänglig kreditpåverkande information, till exempel förlorade avtal, förändringar i ledningsfunktioner och annan företagsspecifik information.
Dessutom görs en makroekonomisk bedömning av de framtida branschmässiga och landsspecifika utsikterna för koncernens kunder. Förändringar hänförliga till förväntade kreditförluster för kundfordringar redovisas inom försäljningskostnader.
Bortskrivning
Sandviks principer för bortskrivning av fordringar bygger på flera rekvisit, såsom avskrivningsbevis, insolvens eller resultatlösa krav- och indrivningsåtgärder. Bedömningen görs om ett eller flera av dessa rekvisit är uppfyllda innan bortskrivning sker.
Säkring av betalning
Koncernen tillämpar selektivt olika former av instrument för säkring av betalning, såsom remburser, återtagandeförbehåll eller kreditförsäkring.